Skolroboten AV1 är ett unikt kommunikationshjälpmedel som kan användas på många sätt och lagrummet man lutar sig mot varierar därför från fall till fall.

Det kan handla om tillgänglig lärmiljö, extra anpassningar, särskilt stöd, eller särskild undervisning. I det här dokumentet besvarar vi vanliga frågor om AV1 och skollagen och ger exempel på olika användningsområden.

Osäker på vad AV1 är och hur det fungerar?‍

Innan vi tittar på det juridiska är det bra att förstå AV1:s funktioner och syfte. Skolroboten AV1 är ett kommunikationshjälpmedel som är utvecklat för att främja närvaro och social inkludering i skolan. AV1 gör det möjligt för en elev att delta i undervisning och/eller sociala sammanhang från en annan plats när fysisk närvaro inte är ett alternativ. Roboten representerar eleven i klassrummet och styrs av eleven via en app (på t.ex. en iPad) från hemmet, ett annat rum på skolan, eller en annan lokal, t.ex. sjukhuset eller ett bibliotek. Se kort introduktionsfilm här.

Används AV1 på svenska skolor idag?‍

Skolroboten AV1 har använts i Sverige sedan 2017 och används idag i cirka 150 svenska kommuner. Hjälpmedlet används på olika sätt för att främja fysisk närvaro, måluppfyllelse och psykisk hälsa hos elever som har svårt att lyckas i skolan. Här kan du se videoklipp med uttalanden från några av kommunerna som jobbar med AV1: Heby, Linköping, Högsby, Ovanåker.

Är AV1 en permanent lösning för elever som är hemma?‍

Nej, tvärtom. Alla insatser med AV1 är individanpassade, tidsbegränsade och utvärderas med jämna mellanrum. Insatserna syftar till att inkludera, motivera och underlätta återgång till ordinarie närundervisning. AV1 är aldrig en permanent lösning och ska ses som ett av flera verktyg i skolans och elevhälsans verktygslåda.

Kan man använda AV1 i distansundervisning?

‍Nej. Distansundervisning är en omfattande och ingripande åtgärd där elever och lärare är åtskilda i både tid och rum. AV1 erbjuder bara kommunikation i realtid och kan per definition inte användas i distansundervisning.

Hur är det med fjärrundervisning?

Det är oftast inte aktuellt att använda AV1 inom ramen för fjärrundervisning. Fjärrundervisning syftar t.ex. på situationer där elever får hemspråksundervisning via videosamtal eftersom det inte finns någon behörig lärare på elevernas skola. Elever befinner sig i lokaler som disponeras av skolan och en handledare är närvarande. AV1 kan ibland användas i detta syfte, t.ex. om en elev ska få undervisning på högre nivå och deltar i lektioner som äger rum på en annan skola från sin hemskola. Grundproblemet för många AV1-användare är dock att de inte kan befinna sig i skolans lokaler eller ha handledare närvarande. Se avsnitt om extra anpassningar, särskilt stöd och särskild undervisning längre ner.

Vad säger skolverket om AV1?

Skolverket har beställt en forskningsöversikt om AV1 som är tillgänglig på deras hemsida. I övrigt uttalar sig myndigheten sällan om konkreta hjälpmedel utan hänvisar i regel till skollagen och rektors mandat att utforma åtgärdsprogram och anpassningar enligt gällande regelverk.

Så, vilket juridiskt stöd finns det för att använda AV1 i skolan?

AV1 kan hjälpa skolan att uppfylla sin plikt att ge den undervisning och det stöd som alla barn i Sverige har rätt till. I huvudsak används AV1 vid anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, som en del i ett åtgärdsprogram vid särskilt stöd, eller i samband med särskild undervisning. På nästa sida går vi igenom de centrala juridiska resonemangen.

‍

Rätt till utbildning och skyldighet att se till barnets bästa‍

FN:s barnkonvention är juridiskt bindande i Sverige och fastställer rätten till utbildning som en grundläggande mänsklig rättighet (art. 2). Myndigheterna är skyldiga att vidta åtgärder för att minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång (art. 28), och när man bedömer på vilket sätt utbildningen ska anpassas för barn i särskilda fall så ska barnets bästa vara vägledande (art. 3).

I skollagens 3:e kapitel 2 § framgår att alla elever ska ges stöd, ledning och stimulans för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I all utbildning och annan verksamhet som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt enligt skollagens 1:a kapitel 10 §.‍

Extra anpassningar

Om det kan befaras att en elev inte kommer uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen enligt skollagens 3:e kapitel 5 §.

Extra anpassningar ska genomföras och anpassas efter elevens individuella behov och skollagen begränsar inte hur det ska gå till. AV1 kan vara ett lämpligt hjälpmedel i det här sammanhanget. Till exempel kan en elev med intryckskänslighet som riskerar att missa viktig undervisning ges möjlighet att delta i klassrumsundervisningen från ett angränsande rum via AV1 under vissa lektioner.

Särskilt stöd

‍Om det befaras att en elev, trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning, inte kommer att uppnå de nödvändiga kunskapsmålen, ska rektorn underrättas enligt skollagens 3:e kapitlet § 7. Det samma gäller om det är tydligt att extra anpassningar är otillräckliga. När rektorn underrättas är denne skyldig att utreda behovet av särskilt stöd och upprätta ett åtgärdsprogram i enlighet med 3:e kapitlet § 9. Det finns ingen uttömmande reglering av vad det särskilda stödet ska omfatta, tvärtom har bestämmelserna medvetet formulerats i allmänna ordalag (se prop. 2009/10:165 s. 287–288). Det centrala är att stödet ska anpassas utifrån den utredning som genomförts för den enskilda eleven och det är rektorns ansvar att bedöma vilken typ av särskilt stöd som är mest lämplig (se -prop. 2019/20:127 s. 209). AV1 kan vara en lämplig stödåtgärd för elever i detta sammanhang. AV1 kan t.ex. användas som en del i en närvarofrämjande insats för en hemmavarande elev i syfte att bryta isolering, stärka relationer, avdramatisera ångestladdade miljöer, samt hjälpa eleven att komma ikapp med skolarbetet.

Särskild undervisning

‍Särskild undervisning enligt skollagens 24:e kapitel § 20 gäller situationer där en elev, på grund av sjukdom eller liknande, inte kan delta i ordinarie skolundervisning under en längre tid. I sådana fall ska undervisningen organiseras i hemmet eller på en annan lämplig plats. Denna undervisning ska, så långt det är möjligt, motsvara den undervisning eleven hade fått om hen varit frisk. AV1 är ofta ett nyttigt hjälpmedel i detta sammanhang. En elev med infektionskänslighet kan t.ex. använda AV1 för att följa klassrumsundervisningen och hålla kontakten med sina klasskamrater. Detta ger eleven tillgång till undervisning som i stor utsträckning kan sägas motsvara den eleven hade fått om hen var frisk.

Har ni exempel på vanliga användningsområden?

AV1 kan användas i många situationer. Nedan har vi listat fyra vanliga användningsområden med exempel och relevant lagrum.

Möjliggöra undervisning och social inkludering för ett barn som på grund av sjukdom eller liknande inte kan delta i ordinarie undervisning.

Eleven kan följa undervisningen från sjukhus eller hem och på så vis hålla kontakten med skola och klasskamrater och ta betyg i viktiga ämnen.

Lagrum: Om en elev under längre perioder inte kan delta i undervisningen på grund av sjukdom eller liknande, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Denna undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven hade fått om hen varit frisk. (Skollagens 4:e kapitel 17-22 §).

Exempel: Långvarig sjukdom, sjukdom i skov, svår ångest, sjukhusbehandling, utmattningssyndrom infektionskänslighet

Stegvis återintegrering i klassrummet efter problematisk skolfrånvaro.

AV1 används som en av flera delar i en tidsbegränsad insats för att bryta isolering, avdramatisera ångestladdade miljöer och situationer, samt hjälpa eleven att komma i kapp med skolarbetet. Målet är att steg för steg öka elevens närvaro, och förbättra måluppfyllelse och psykiska hälsa.

Lagrum: Särskild undervisning enligt skollagens 4:e kapitel 17-22 § kan vara aktuellt om elevens tillstånd överensstämmer med beskrivningen “sjukdom eller liknande” och huvudmålet är att erbjuda undervisning. Rektor kan annars inom ramen för särskilt stöd och i ett åtgärdsprogram besluta om användningen av AV1 (skollagens 3:e kapitel 9 §). Målet är då att stödja eleven på det sätt och i den omfattningen som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller bedömning av kunskaper som ska uppnås (skollagens 3:e kapitel 10§).

Exempel: Problematisk skolfrånvaro, ångest, depression, sociala utmaningar, NPF-relaterade utmaningar

Tillgänglig lärmiljö och extra anpassningar på skolan.

‍Elever som har svårt att fungera i klassrummet en hel dag kan t.ex. använda AV1 för att delta i vissa lektioner från ett annat rum på skolan. Detta görs ofta i syfte att förlänga skoldagen för intryckskänsliga elever och för att förebygga att dessa hamnar i problematisk frånvaro.

Lagrum: AV1 kan användas i enklare åtgärder för att tillgängliggöra lärmiljön i skolan. Det kan också röra sig om extra anpassningar enligt skollagens 3:e kapitel 5 §: “Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen.”

Exempel: Intryckskänslighet, ADHD/ADD, AST, beteendeproblematik,

Berikning och acceleration för elever som behöver läsa kurser på högre nivå.

‍AV1 kan t.ex. placeras på en gymnasieskola och ge en elev i grundskolan möjlighet att delta i undervisning på högre nivå utan att fysiskt behöva lämna sin hemskola. Detta kan förutom måluppfyllelse även bidra till bättre psykisk hälsa och högre närvaro.

Lagrum: Elever som har lätt för att nå sina mål ska ges stimulans och möjlighet att utvecklas längre. De nya reglerna som trädde i kraft 1 juli 2024 förtydligar bl.a. annat att rektorer kan låta en elev i grundskolan läsa kurser på gymnasiet och ta betyg på högre nivå.

Exempel: Särskild begåvning, högpresterande elever, hemspråksundervisning

“Vad är det värsta som kan hända – och vad är det bästa som kan hända?

‍Ibland kan det vara svårt att veta om AV1 är ett lämpligt hjälpmedel för en elev i en specifik situation. Då är det ofta en bra idé att göra en risk- och konsekvensanalys. Det kan göras på många sätt men en enkel variant är att utgå från barnets bästa (Skollagens 1: kapitel 10 §) och ställa sig själv tre frågor:

1. Vad är det värsta som kan hända?
2. Finns det något jag kan göra för att minska risken för att det sker?
3. Med detta i åtanke, väger risken tyngre än nyttan för barnet?

Har du frågor som inte besvarades i detta dokument?

Tveka inte att höra av dig till oss på No Isolation om du har frågor eller funderingar kring AV1. Vi har bl.a. mallar för risk- och konsekvensanalyser, PUB-avtal och interna rutiner.

Detta artiklar uppdaterades senast 10 december 2024.