Göteborgs stad

Det hela började när en rektor kontaktade kommunen med ett dilemma: 

"Vi har en elev som inte kan komma till skolan på grund av en allvarlig sjukdom. Hur kan vi lösa detta?" För att stötta denna elev och andra startade Göteborg ett pilotprojekt med 12 AV1 som snart blev till 20 när man såg att robotarna gav önskad effekt. Dominic Summerton jobbar som verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen och har haft huvudansvar för kommunens AV1-tjänst.

Dominic, hur gick det till när ni började använda AV1 i Göteborg?

"Det är ett klassiskt scenario. En rektor säger att vi har detta dilemma: 'Vi har en elev som inte kan komma till skolan på grund av en allvarlig sjukdom. Hur kan vi lösa detta?'"

"Vi började titta på vilka alternativ som fanns och vilken teknik som var tillgänglig. Ganska snabbt upptäckte vi AV1 och fick också veta att Barncancerfonden hade använt dem i ungefär ett år. Endast en kommun använde dem vid den tiden. Det var där vi såg att vi kunde öka vårt stöd och våra verktyg för att hjälpa barn som inte kan komma till skolan."

"Vi började med att hyra 12 AV1 som ett fem månaders pilotprojekt. Det var mycket positivt, och därefter köpte vi 12 AV1 och så småningom ytterligare 8. Så nu har vi 20 AV1."

"Genom att använda en AV1-robot kan man ha tillgång till varje enskild lärare, och därmed tillgång till högkvalitativ undervisning."

Vilka insatser kunde ni erbjuda elever som inte kunde komma till skolan innan ni fick AV1?

"Undervisning i hemmet var ett av de vanligaste sätten att stödja frånvarande elever. Vissa elever undervisades också på sjukhusskolor av sjukhuslärare.”

“Vi vet att tillgång till högkvalitativ undervisning är mycket viktigt och med hemundervisning och sjukhuslärare får man kanske det i vissa ämnen, men eleven missar tillgången till en mängd olika lärare med deras individuella erfarenheter och kvalifikationer som man får i skolan. Till exempel, jag kan gå hem till en elev och lära dem engelska eller historia riktigt bra, men jag kan inte lära dem matematik, biologi eller kemi till samma standard. Så det var vad vi såg – genom att använda en AV1-robot kan man ha tillgång till varje enskild lärare, och därmed tillgång till högkvalitativ undervisning.Vi såg också – särskilt för barn som genomgår cancerbehandling – att det inte var möjligt för lärare att gå hem till eleven på grund av infektionsrisken. Detta var något som också blev tydligt under covid, även om vi under covid inte kunde använda våra AV1 i samma utsträckning."

"För barn som är sjuka fungerar AV1 vanligtvis varje gång."

Hur fungerar användandet av AV1 vid olika frånvaroorsaker?

“När vi började använda AV1 hade vi tre elevgrupper som vi använde dem med. De mest uppenbara var barn som var sjuka, som hade en allvarlig sjukdom eller gick igenom en stor behandling som gjorde att de inte kunde vara i skolan under en längre period. Vi såg också att vi hade ett problem med barn som hade problematisk skolnärvaro och inte kom till skolan. Vi hade också utmaningar med barn som levde under skydd, med skyddad identitet.”

”Vi såg väldigt tydligt att det var mycket enkelt att använda AV1 för sjuka barn. Barn med problematisk skolfrånvaro utgjorde en större utmaning. Barn som levde under skydd hade också vissa utmaningar, men AV1-användandet var ganska enkelt när vi väl arbetade igenom utmaningarna.

”Så vi började samla erfarenheter och dokumenterade alla utmaningar och vad som fungerade och vad som inte fungerade. Fem år senare har ungefär 150 olika barn fått en av våra AV1 så vi har en enorm bank av erfarenheter och resurser så att vi kan hjälpa nya skolor när de börjar använda roboten.

”Av dessa 150 användningar har cirka 70% använts på rätt sätt och varit framgångsrika. För barn som är sjuka fungerar AV1 vanligtvis varje gång. Undantagen är om de är för sjuka eller om något annat hindrar oss från att använda dem.”

”Vi har förbättrat hur vi jobbar med AV1 för barn med problematisk skolnärvaro, men det finns fortfarande områden där vi behöver bli bättre. För det första är det avgörande att identifiera rätt elev från början; det är ingen idé att ge en AV1-robot till ett barn om de helt enkelt vägrar att använda den, eller om föräldrarna, lärarna eller skolan vägrar att använda den.

”En annan utmaning som kan uppstå är om en skola ansöker och får låna en AV1, men så märker vi att den inte används. Detta tenderar att hända när en elev är sjuk och skolan vill ha en AV1 omedelbart, men så skjuts operationen upp eller barnet fortsätter att komma till skolan. Men detta är en mycket intressant sak vi har märkt, att även om AV1 inte används, kan det vara en trygghet för barnet. I många fall har barnet som fått en AV1, tänkt ’åh, vad bra, jag har en AV1 som väntar i skåpet’ ifall de måste vara borta från skolan. Så det kan fungera som ett stöd även om AV1 inte används, bara genom att veta att den finns tillgänglig. Ibland är jag nästan frestad att bara ha en låda eller ett skal av en AV1 att placera i klassrummet.”

Hur ofta lyckas insatserna för sjuka elever och elever med problematisk skolfrånvaro?

“Problematisk skolfrånvaro har en framgångsprocent på cirka 60-65%. För barn som är sjuka är siffran cirka 90%. Så totalt sett så är det väl cirka 70% av insatserna som lyckas.”

Att mäta framgång - vad är en lyckad insats?

”Jag brukar göra enkäter med de skolor som använder, eller har använt, AV1. Då får jag feedback som ’Ja, det har varit framgångsrikt. Barnet är i skolan varje dag, där de tidigare inte varit i skolan på ett år.’ Bara det är en framgång. Även om de inte uppnår målen i alla ämnen, finns det en förbättring.

”För ett barn som har genomgått en operation och varit borta från skolan i sex veckor kan framgång se annorlunda ut. Om de har kunnat följa lektionerna genom AV1, och de har kunnat nå sina mål, så är det en framgång.”

”Ett annat exempel är barn som är i sitt sista skolår. Om de kan ta betyg och komma in på nästa steg i deras utbildning – som gymnasiet eller ett universitet – tack vare den undervisning de fick genom AV1, så är det en framgång för dem.

”Detta är saker som är lätta att mäta. Det som är svårt att mäta är kontakten med klasskamrater och lärare, och huruvida deras sociala interaktioner har förbättrats. Det är också svårt att mäta om de vid en viss tidpunkt är på väg att nå sina mål.

”Jag gör utvärderingar med skolan två gånger per år, och även i samband med att robotinsatsen avslutas. Vi brukar prata och se hur det har gått. Så vi dokumenterar framgång.”

Hur lyckas ni med att möta behovet i Göteborg?

”Ett av de dilemman vi har haft i Göteborg är att vi har haft många omstruktureringar vilket kan göra det svårt att informera skolorna. Vi har cirka 140 skolor i kommunen, och det är en utmaning att nå ut med information om AV1-tjänsten till alla. Det vi märker är att skolor som har använt AV1 kommer tillbaka och använder dem igen. Samtidigt vet vi att många skolor aldrig ens har fått prova.

Att informera våra skolor om att AV1 finns tillgänglig är en utmaning. Å andra sidan så har vi en väntelista idag, så vi skulle behöva fler för att täcka behovet. Vi strävar efter att använda våra AV1 så effektivt som möjligt. I måndags åkte jag till exempel och hämtade en AV1 på en skola och idag, onsdag, är den redan ute på nästa skola. Imorgon ska jag hämta en annan robot som jag ska återställa och göra klar till en ny skola direkt. Det här är möjligt eftersom vi hanterar våra AV1 som en central organisation; vi kan använda våra resurser väldigt effektivt. Men vi skulle behöva öka vårt antal robotar med minst 50%.

”Göteborg har det högsta antalet skolor som organiseras av kommunen i Sverige. Jag arbetar 50% enbart med robotarna.”

”AV1 är definitivt ett verktyg som kommer att finnas kvar länge, tror jag. Vi skulle behöva fler."

Hur ser framtiden ut för AV1 i Göteborg?

”AV1 är definitivt ett verktyg som kommer att finnas kvar länge, tror jag. Vi skulle behöva fler. Vi har sett produkten förbättras. Samtidigt förbättrar vi vår erfarenhet, och därmed hur vi använder den och utbildar skolorna om den. Jag tycker verkligen att de nya funktionerna är bra, som det gröna ljuset som visar att eleven har räckt upp handen. Jag skulle vilja se fler ögonuttryck som emojis. Om jag blickar tillbaka fem år så är teknologin mycket stabilare än den var då. Det är definitivt ett verktyg vi kommer att använda i framtiden.

”En utmaning vi har är otydligheter i skollagen, vi blir tvungna att tolka. Vi tror att vissa är oroliga för att fler elever skulle stanna hemma om man fokuserar på telepresence-teknologi i större utsträckning. Så det är en av våra förhoppningar, att skollagen anpassas och förtydligas. Det finns kommuner där ute som inte vågar prova AV1 eftersom de inte vet om de har rätt att göra det. Efter fem år känns det fortfarande som något som hänger över oss.

‍Läs mer om AV1 och skollagen här.

Är det något runt AV1 som är viktigt att tänka på eller som förtjänar mer fokus?

”Det finns en sak som sticker ut. I Sverige är skolgången obligatorisk. Den sista terminen i årskurs 9 är särskilt viktig eftersom eleverna måste närvara varje dag och uppnå sina mål för att kunna gå vidare till gymnasiet. Vi ser vissa mönster av skolfrånvaro under sista terminen i årskurs 9, vilket är problematiskt. Vårt jobb är att göra allt vi kan för att hjälpa dem att ändå nå sina mål.

”Ett sätt är att försöka tvinga dessa elever tillbaka, men då riskerar du att de hoppar av helt och hållet. Istället använder vi AV1 för att fokusera på att ge eleverna den undervisning de behöver. Vi ser att detta förbereder dem och hjälper dem att de kan komma vidare i sin utbildning och få en nystart med en ny kurs eller ett nytt program som de själva har valt, nya lärare och nya klasskamrater. Så det är något vi märker – ganska många elever tenderar att falla utanför i sexan och nian, men om de bara kan ta sig igenom sista terminen, få de betyg de behöver för att gå vidare till nästa steg, så tror jag att det är något stort och viktigt som AV1 kan ge oss. Jag säger ofta till folk att inte tvinga fram saker, utan bara se till att de kan ta sig till nästa steg.

"Vi har också mycket nytt material som hjälper oss att lyckas. Jag introducerar AV1 på skolan, går igenom introduktionen, tittar på 'Varför AV1?', vi pratar om skollagen och hur man implementerar AV1. Sedan fokuserar vi på skolans individuella behov och lägger en plan.

”Vi använder oss av en “stege” för AV1 och problematisk skolfrånvaro. Stegen är en enkel modell som visar att man behöver ha vissa saker på plats som en startpunkt, till exempel att börja i liten skala, ta reda på vilka ämnen och lärare de har en bra relation med. Sedan finns det olika sätt att börja. Det behöver inte vara i klassrummet, det kan bara vara med vänner.

Jag tar alltid upp en fråga som jag tycker är viktig att ställa: ’Finns det en risk att vi cementerar problematisk skolfrånvaro när vi ger eleverna digitala verktyg? Gör vi det värre?’’ Svaret är att ja, den risken finns – om man inte gör rätt från början. Därför pratar vi alltid med skolan om framgångsfaktorerna för AV1. Sedan, när allt detta är på plats, kan skolan ansöka om en AV1 och gå igenom vår rekommenderade process för planering, genomförande och uppföljning.

”Det är ett jobb vi har tillsammans, att driva saker framåt – jag tror på en delningskultur där vi hjälper varandra.”

‍Dominic har gjort sitt detaljerade material tillgängligt för andra kommuner och skolor som använder eller överväger att använda AV1. Ta kontakt med No Isolation om du vill ta del av materialet.